Skillnad mellan versioner av "1.1 Definition, sats och bevis"

Från Mathonline
Hoppa till: navigering, sök
m
m
Rad 16: Rad 16:
 
<big><b><span style="color:red">Definition</span></b></big> ger svar på frågan: <b>"Vad är ... ?"</b> dvs återger ett begrepps betydelse.
 
<big><b><span style="color:red">Definition</span></b></big> ger svar på frågan: <b>"Vad är ... ?"</b> dvs återger ett begrepps betydelse.
 
</big>
 
</big>
<div class="exempel">
+
 
 
Ex. 1: &nbsp;Vad är en <b>ekvation</b>?
 
Ex. 1: &nbsp;Vad är en <b>ekvation</b>?
  
Rad 30: Rad 30:
  
 
Ex. 3, se nästa avsnitt: [[1.2 Delbarhet och primtal|<b><span style="color:blue">Vad är ett primtal?</span></b>]]
 
Ex. 3, se nästa avsnitt: [[1.2 Delbarhet och primtal|<b><span style="color:blue">Vad är ett primtal?</span></b>]]
</div>
+
 
  
  

Versionen från 17 december 2025 kl. 13.16

        <<  Kursbeskrivning          Innehållsförteckning          Genomgång          Övningar          Nästa avsnitt  >>      


Begreppsförklaringar

Definition ger svar på frågan: "Vad är ... ?" dvs återger ett begrepps betydelse.

Ex. 1:  Vad är en ekvation?

En ekvation är en likhet mellan två algebraiska uttryck med en obekant, t.ex. \(3 + x = 2\,x\).
En ekvation löser man, dvs hittar ett värde för obekanten som satisfierar ekvationen.

Ex. 2:  Vad är en funktion?

En funktion är ett samband (en relation) mellan två variabler, t.ex. \(y = 4\,x - 5\).
En funktion beskrivs med en formel (ovan), en tabell eller en graf (visualisering), för att studera sambandet.

Ex. 3, se nästa avsnitt: Vad är ett primtal?


En definition är ett verktyg i kommunikationen, förutsättningen för en meningsfull kommunikation.


Definitioner är i princip godtyckliga och kan inte vara sanna eller falska.


En definition är en överenskommelse mellan begreppets användare.


Därför kan en definition inte bevisas.


"Ett begrepps definition bestäms först när det används i en konkret situation" (Ludwig Wittgenstein).


Samtidigt ska en definition helst vara generell, dvs passa till alla situationer.


Sats uttrycker ett faktum, är en utsaga eller ett påstående som kan vara sant eller falskt.

Ex.:

1. Vinkelsumman i en triangel är 180 grader.
2. Om en triangel med sidorna a, b, c är rätvinklig, så gäller \( a^2 + b^2 = c^2 \).
3. Om det gäller \( a^2 + b^2 = c^2 \) för en triangel med sidorna a, b, c, så är triangeln rätvinklig.

Satser kan bevisas (verifieras) eller motbevisas (falsifieras).

Det finns matematiska satser som inte har bevisats hittills. Man antar att de är sanna, så länge de inte motbevisats.

Det finns självklara matematiska satser som inte behöver bevisas. De kallas för axiom.

Ex.: Parallella räta linjer skär aldrig varandra. Eller: Genom två punkter går exakt en rät linje.


Bevis är en följd av matematiska resonemang som genom logiska slutsatser leder till verifieringen av en sats.

Ex.: Beviset för Pythagoras_sats.

I ett bevis används ofta satser som redan bevisats tidigare.

Bevis måste vara generella, dvs satsen måste gälla i alla tänkbara situationer (situation = exempel).

Däremot räcker ett exempel för att motbevisa en sats.






Copyright © 2024 Lieta AB. All Rights Reserved.