Skillnad mellan versioner av "2.6 Derivatan av exponentialfunktioner"

Från Mathonline
Hoppa till: navigering, sök
m
m
Rad 28: Rad 28:
 
Svaret är: Ja, om och endast om <math> {\color{White} x} a \, = \, e </math> &nbsp; . Detta är möjligt eftersom vi har friheten att välja en bas.
 
Svaret är: Ja, om och endast om <math> {\color{White} x} a \, = \, e </math> &nbsp; . Detta är möjligt eftersom vi har friheten att välja en bas.
  
Man vänder alltså på steken: Istället för att fråga efter deriveringsregeln, ger man en deriveringsregel <math>-</math> den enklaste möjliga, nämligen <strong><span style="color:red">derivatan = funktionen</span></strong> <math>-</math> och frågar efter en <strong><span style="color:red">bas</span></strong> som uppfyller deriveringsregeln.   
+
Man vänder alltså på steken: Istället för att fråga efter deriveringsregeln, ger man en deriveringsregel <math>-</math> den enklaste möjliga, nämligen <strong><span style="color:red">derivatan = funktionen</span></strong> <math>-</math> och frågar efter en <strong><span style="color:red">bas</span></strong> som uppfyller denna deriveringsregel.   
  
 
Frågeställningen har i matematikens historia motiverat den schweiziske matematikern [http://sv.wikipedia.org/wiki/Leonhard_Euler Leonard Euler] att ställa upp sin berömda formel för beräkning av talet <math> e\, </math> som vi använde i [[1.4_Talet_e:_Exponentialfunktionen_med_basen_e_och_den_naturliga_logaritmen#Hur_kom.28mer.29_talet_.5C.28_e_.5C.2C.5C.29_till.3F|<strong><span style="color:blue">Hur kom(mer) talet <big><math> e \,</math></big> till?</span></strong>]] för att beräkna <math> e\, </math>. På 1700-talet bevisade Euler att den efterfrågade basen var just <math> e\, </math>, varför talet kallats efter honom. Vi försöker nu att följa hans bevis.
 
Frågeställningen har i matematikens historia motiverat den schweiziske matematikern [http://sv.wikipedia.org/wiki/Leonhard_Euler Leonard Euler] att ställa upp sin berömda formel för beräkning av talet <math> e\, </math> som vi använde i [[1.4_Talet_e:_Exponentialfunktionen_med_basen_e_och_den_naturliga_logaritmen#Hur_kom.28mer.29_talet_.5C.28_e_.5C.2C.5C.29_till.3F|<strong><span style="color:blue">Hur kom(mer) talet <big><math> e \,</math></big> till?</span></strong>]] för att beräkna <math> e\, </math>. På 1700-talet bevisade Euler att den efterfrågade basen var just <math> e\, </math>, varför talet kallats efter honom. Vi försöker nu att följa hans bevis.

Versionen från 23 oktober 2014 kl. 11.34

       <-- Förra avsnitt          Teori          Övningar          Nästa avsnitt -->      


Lektion 21 Derivatan av exponentialfunktioner

Derivatan av exponentialfunktionen \( y = e\,^x \)

Det kan vara bra att friska upp sina kunskaper om exponentialfunktionen med basen \( e\, \) (Eulers tal) från kapitel 1. Vi behöver nämligen i detta avsnitt att härleda derivatan av exponentialfunktionen \( y = e\,^x \) med basen \( e\, \) för att sedan kunna med hjälp av den ställa upp deriveringsregeln för den allmänna exponentialfunktionen \( y = a\,^x \) med en godtycklig bas \( a > 0\, \).

För att kunna göra det gör vi först ett försök med derivatans definition att ställa upp en deriveringsregel för \( y = a\,^x \). Försöket kommer att misslyckas, vilket kommer att leda oss till den avgörande frågeställning som kommer att lösa problemet. Denna frågeställning lyder:

Kan basen \( a \, \) väljas så att derivatan av \( {\color{White} x} y = a\,^x {\color{White} x} \) blir \( {\color{White} x} y\,' = a\,^x \)   ?

Svaret är: Ja, om och endast om \( {\color{White} x} a \, = \, e \)   . Detta är möjligt eftersom vi har friheten att välja en bas.

Man vänder alltså på steken: Istället för att fråga efter deriveringsregeln, ger man en deriveringsregel \(-\) den enklaste möjliga, nämligen derivatan = funktionen \(-\) och frågar efter en bas som uppfyller denna deriveringsregel.

Frågeställningen har i matematikens historia motiverat den schweiziske matematikern Leonard Euler att ställa upp sin berömda formel för beräkning av talet \( e\, \) som vi använde i Hur kom(mer) talet \( e \,\) till? för att beräkna \( e\, \). På 1700-talet bevisade Euler att den efterfrågade basen var just \( e\, \), varför talet kallats efter honom. Vi försöker nu att följa hans bevis.

ExpDeriv1 40c.jpg

ExpDeriv2 50.jpg

ExpDeriv3 50.jpg


Derivatan av den allmänna exponentialfunktionen \( y = a\,^x \)

Från att ha ställt upp deriveringsregeln för den naturliga exponentialfunktionen \( y = e\,^x \) är det bara ett enkelt steg till deriveringsregeln för den allmänna exponentialfunktionen \( y = a\,^x \) med en godtycklig bas \( a > 0\, \):


ExpDeriv4 50a.jpg


Specialfallet \( a = e\, \) och \( \ln a = \ln e = 1\, \) ger derveringsregeln \( y\,' = e^x \) för den naturliga exponentialfunktionen.


Uppdaterad tabell över deriveringsregler

I följande tabell är \( c,\,k,\,m,\,n,\,a \) konstanter, medan \( x\, \) och \( y\, \) är variabler, \( x\, \) den oberoende och \( y\, \) den beroende variabeln\[ y = f(x)\, \].

\( y\, \) \( y\,' \)
\( c\, \) \( 0\, \)
\( x\, \) \( 1\, \)
\( a\; x \) \( a\, \)
\( k\; x \, + \, m \) \( k\, \)
\( x^2\, \) \( 2\,x \)
\( a\,x^2 \) \( 2\,a\,x \)
\( x^n\, \) \( n\cdot x\,^{n-1} \)
\( a\,x\,^n \) \( n\cdot a\,x\,^{n-1} \)
\( {1 \over x} \) \( - {1 \over x^2} \)
\( \sqrt{x} \) \( {1 \over 2\, \sqrt{x}} \)
\( e\,^x \) \( e\,^x \)
\( e\,^{k\,x} \) \( k\cdot e\,^{k\,x} \)
\( c\cdot e\,^{k\,x} \) \( c\cdot k\cdot e\,^{k\,x} \)
\( a\,^x \) \( a\,^x \cdot \ln a \)
\( f(x) + g(x)\, \) \( f\,'(x) + g\,'(x) \)
\( a\cdot f(x) \) \( a\cdot f\,'(x) \)

De två sista raderna i tabellen är snarare generella satser än deriveringsregler. De gäller för alla funktioner \( f(x)\, \) och \( g(x)\, \). Av praktiska skäl tar vi upp dem ändå i samma tabell som deriveringsreglerna. Denna tabell kommer att ytterligare kompletteras i Matte 4-kursen då vi kommer att lära oss fler deriveringsregler och fler generella satser.



Copyright © 2011-2014 Taifun Alishenas. All Rights Reserved.